Du var min natt, du var min dag
Du var sommar och du var vår
En enda gång man älskar som då
För min kärlek fanns inga ord
Du kom i min väg, du stannade till
Det finaste jag hade sett
Och jag föll för dig som aldrig förut
Och då fanns det bara vi två
En gång men aldrig mer
Det är nog bäst som sker
Att du går ut ur mitt liv
Och sen lämnar mitt hjärta i fred
En gång man älskat så
En gång att tänka på
Ett vackert minne att ha
När min vardag känns bitter och grå
Kärleken är ett underligt spel
Så svårt att hålla den kvar
En stormande vind som sveper förbi
Stannar upp precis vart den vill
Den vinden var du, så vacker och så skön
En hägring jag ej kunde nå
Var bär dina vägar nu
Finns det nån plats där du nångång kan slå dig till ro
En gång men aldrig mer…………………………….
En gång men aldrig mer…………………………….
Texten utskriven från www.monags.se
